Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning Àndrats vid tvÄ tillfÀllen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivförÀldrar och för lesbiska par att fÄ barn med hjÀlp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvÄrden. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien Àr att nÀrmare undersöka och skapa en fördjupad förstÄelse för Sveriges Psykologförbunds stÀllningstaganden i frÄgor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen bestÄr av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att homosexuella familjer framstÀlls som problematiska med hjÀlp av tvÄ diskurser, vilka i sin tur Àr relaterade till vilken frÄga som behandlas. En diskurs om svÄrigheter som tillförs familjen utifrÄn, i form av negativa samhÀllsattityder till homosexualitet, Àr retoriskt anvÀndbar i argumentation mot homoadoptioner.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Slutsatsen av denna studie Àr att hingstar pÄ artificiell insemination inte verkar har sÀmre drÀktighetsprocent Àn hingstar pÄ naturlig betÀckning. En annan slutsats som kan dras Àr att det inte Àr pÄ grund av skillnader i betÀckningsresultat som AI inte anvÀnds mer utan handlar mer om andra aspekter. Uppfödare Àr eniga om att inseminering Àr en dyrare process Àn naturlig betÀckning och det Àr mer pappersarbete. Seminstationerna menar mer att traditionen talar för sig sjÀlv och att uppfödarna hellre anvÀnder naturlig betÀckning dÄ man anser att hÀstarna ska fÄ bete sig naturligt. SeminanvÀndningen bör öka mer dÄ avelsdjuren stÀndigt ökar i vÀrde och man blir mer rÀdd om sitt avelsmaterial..

Sveriges Riksdag beslöt vÄren 2012 att Àven ensamstÄende kvinnor ska fÄ tillgÄng till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och Àn sÄ lÀnge, har ensamstÄende kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstÄende) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser pÄ faderskapsprocessen och den kommande lagÀndringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, dÀr medlemmarna alla Àr frivilligt ensamstÄende mammor. Fem solomammor berÀttade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde fÄ barnen att första att matematik Àr en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbÀttras under den hÀr tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag pÄ en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna fyra till sex Är. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mÀta" barnens utveckling har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfÀlle fick de Àven utföra en liten rÀkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att fÄ barnen att förstÄ att matematik Àr en naturlig del av deras vardag men jag kan inte sÀga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Den traditionella bÄsladugÄrden har idag utvecklats till lösdriftstallar dÀr korna har fri tillgÄng till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnÄ bra termisk komfort i lösdriftsstallen sÄ anvÀnder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete sÄ undersöks nÄgra olika ventilationssystem som anvÀnder sig av naturlig ventilation pÄ fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmÀtare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet.

Title in original language: Restaurering med naturlig cementLanguage of text: SwedishNumber of pages: 72Keywords: Natural cement, roman cement, restoration, mortar.

Föryngringen av skog pÄ Gotland har historiskt sett varit problematisk under lÄng tid och i dagslÀget anvÀnds frÀmst markberedning följt av plantering av tall. FörutsÀttningen för föryngring under skÀrm samt naturlig föryngring under frötrÀd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport dÄ det rÄder brist pÄ skriftliga sammanfattningar om dessa bÄda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fÀltstudier pÄ 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen pÄ Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgÄng pÄ norra Gotland samt fungera vÀl pÄ nordöstra FÄrö. Förutom pÄ FÄrö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bÀst resultat.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Arbetet handlar om andrasprÄksinlÀrning och olika sÀtt att undervisa andrasprÄkselever. VÄr litteraturgenomgÄng visar att naturliga inslag i undervisningen kan frÀmja sprÄkinlÀrningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lÀrarna ger eleverna mÄnga och rika möjligheter att prata om sÄdant som ligger nÀra elevernas vardag och erfarenheter. VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i sÄ stor utstrÀckning som de tycker att de gör. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslÀrarna pÄ tvÄ olika skolor.

Introduktion: Det finns idag möjlighet för kvinnor att vÀlja enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning. Det Àr inte tillÄtet i Sverige men kvinnorna söker sig till andra lÀnder för att fÄ hjÀlp. Föreningen femmis- frivilligt ensamstÄende mödrar med insemination/IVF har ett stadigt ökande antal medlemmar. Det finns fÄ tidigare studier som undersöker kvinnornas upplevelser av förÀldraskapet och för BVC-sköterskan som skall utforma förÀldrastöd behövs en ökad förstÄelse och kunskap om kvinnornas upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka frivilligt ensamstÄende mödrars upplevelser av förÀldraskapet dÄ kvinnan valt enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning.

Many tropical rain forests has been lost or degraded as a result of human activities and environmental factors. Since the level of biodiversity is high in the tropics, maintaining these areas is of great importance. Forests like these are often assumed to benefit from forest restoration and rehabilitation. The INIKEA project area in Eastern Sabah, Malaysian Borneo, aims to improve biodiversity and/or species richness in the degraded forest through enrichment planting with indigenous species. The objective of this thesis was to evaluate how different treatments (liberation, gap-cluster planting and line planting) affect the biodiversity of natural regeneration in different forest types in the Rain forest Restoration Experiment, located in the INIKEA project area.

Sveriges yta tĂ€cks idag av nĂ€rmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas Ă€r omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. LĂŒbeckmodellen, utgĂ„r frĂ„n naturliga förutsĂ€ttningar för att producera en skog som lĂ€mpar sig pĂ„ en given plats.Syftet med denna studie Ă€r att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrĂ„n andra variabler Ă€n befintlig skog, dĂ„ den skog som finns idag ofta Ă€r planterad och dĂ€rför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen Ă€r att modellen ska kunna vara anvĂ€ndbar vid skötsel av och omstĂ€llning till naturlig skog.Studien baserades pĂ„ skogsomrĂ„den vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro lĂ€n.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige Àr plantering som utgör 75 procent, dÀrefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering Àr den dominerande föryngringsmetoden Àr att ofta anvÀnds förÀdlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillvÀxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden Àr kortare hos plantering jÀmfört med naturlig föryngring. Röjning Àr en bestÄndsvÄrdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan pÄverkas med röjning Àr trÀdslagsblandning, tillvÀxt och kvalitet.